En slarvigt planterad maskros

Om inte Pepp hade träffat Sickan den där morgonen i Mars så hade hon inte blivit så himla förbannad. Vänta lite? Nu förhastade jag mig lite. Kanske jag ska berätta vad som hände först? Eller helt enkelt berätta vilka det handlar om? Jo, detta är historien om Pepp, Sickan och Krusberth. Det är alltid lika svårt att välja vem jag ska berätta om först. Vi brukar alltid, och jag repeterar alltid, köra “ole dole doff” innan vi ska börja, då de aldrig, jag repeterar aldrig, ens kan komma överens en minut. Pepp brukar vinna eftersom hon är ättling till Alexander Lucas. Du vet den där turknutten i Kalle Anka? Honom kan du inte ha missat. Men eftersom Pepps mamma var så kallad människovalp och adopterad av Lucas halvsysters kusins farmor Märta, så råkar Pepp inte vara anka, utan en människa. Pepp brukar som sagt vinna, så nu hade Sickan och Krusberth återigen oturen att hamna tvåa respektive trea. Men egentligen har jag ju inte sagt något vettigt om Pepp ännu? Jahaja, Pepp är i alla fall en flicka på 13 katastrofala år, har rött hår och glasögon. Dessa fakta gillar faktiskt inte Pepp att jag berättar, men när jag hotar om att inte berätta att hon inte är en anka så brukar hon ge med sig, och jag får ett gott skratt, men en bister min från henne.

Okej, nu ska jag väl försöka gå vidare då. Sickan är en mycket lat liten pojk.. Oj, ursäkta! Okej, jag försöker igen. Sickan gillar inte att jag kallar honom “pojk” och “lat” i samma mening. Han viskade det till mig. Hur som helst, Sickan är.. erhm.. en mindre aktiv kille på 14 underbara år. Tror jag. Fast egentligen heter han Sicksten Sickabarhetala Mosawa Barsh, men alla har sagt Sickan till Sickan sedan har var en knatte utan förmågan att gå. Ni hör ju själva hur otroligt oigenomtänkt hans namn låter? Så när han var ungefär fyra år så trodde han att han faktiskt blivit döpt till Sickan. När faster Matildeana kom besök för, ja, sisådär än tio år sedan så var hon mycket glad att träffa sin lilla sonson.
– Men lilla Sickabarhetalia vad stoooor du har blivit! Kom och sätt dig hos faster!
Eftersom Sickan trodde att han hette Sickan så rörde han sig inte ur fläcken.
– Oförskämda pöjk, är du inte fint uppfostrad? Snäste hon på sin egendomliga värmländska och gick sin väg. Sickan blev ganska förvånad över hennes plötsliga reaktion, men eftersom tåget han lekte med var mycket intressantare än Matildeanas rynkiga ansikte så hade han inte tid att fundera på det.

Sickan är i alla fall hiphopare av avskyr att folk inte vet om det. Ett särskilt uppseendeväckande ting som kännetecknar honom är hans såkallade baskerkeps, och går inte utan den ens när han sover. En baskerkeps är en keps som ser lite grann ut som en basker. Om du inte förstod det. Konstigt nog så får alltid Sickan mer information om sig än vad Pepp brukar få.. Tur för honom då!

Krusberth är en gubbe på 50 år som kan tolkas grinig enligt andra. Han sänder jämt in insändare till Tomtebybladet och klagar på flagnande parkbänkar och grisiga fiskmåsar. Krusberth är lite av en enstöring, och det enda besök han får är av dessa irriterande ungdomar ovan. Den här gubbens största intresse är blommor och blir alltid lika irriterad när någon vattnar dem, han bara måste göra det själv!

Krusberth har en ganska rund mage, spretigt grått hår och sällan jacka på sig. Mer behövs nog egentligen inte säga om denne man. Man får se efter hur han beter sig själv. Han är till attityden ganska småaktig och barnslig, därför passar han utmärkt tillsammans med Sickan och Pepp! Oj då, nu fick jag en mycket arg armé med blickar från dem här bredvid mig… Aja, jag fortsätter där jag slutade, alltså med storyn!

Okej, det var alltså i början på Mars (eller om det var i mitten på mars?) som Pepp kolliderade med Sickan på hans rostiga cykel när han kom farande på den trasiga grusvägen (kan grus vara trasigt?). Pepp hade försökt plantera en maskros vid vägkanten, när Sickan cyklade rätt på den. Eller fel på den kanske man borde säga!
– Hur fasen i sjutton kör du, blåbärshuvud? tjöt hon irriterat när han tvärnitade en meter ifrån hennes fot.
– Va? svarade han förvånat och fick sedan en irriterad blick.
– Du körde på min blomma, din skyskrapa! gnällde Pepp när Sickan undersökte baksidan av skon där maskrosen geggat ihop sig.
– Än sen? Maskrosor är ogräs! sa han och log ett irriterat leende som alltid gjorde så Pepp kokade över. Det kändes alltid i henne som om någon kokade ärtsoppa i hennes huvud när han log på det där viset!
– Det är det inte alls!
– Jodå!
De kacklade i cirka 4 minuter och 39 sekunder innan de la sig ner och inte orkade komma på fler argument. Det lät såhär på ett ungefär!
“Din surstrumpa!”
“Äckelgiraff!”
“Fiskhjärna!”
“Tusenfotiga smurf!”
“Dumma kisskorv!”
Men sedan gav de upp.
– Ska vi cykla till Krusberth? frågade Sickan efter en stund.
Pepp är inte särskilt långsint så hon tjöt av glädje.
– Vad är du så glad för? undrade Sickan och rynkade ett ögonbryn.
– Du ser ut som Nalle Puh! kacklade hon förtjust.
– Äh.

När de cyklade in på Krusberths gård och rakt in i både en krukväxt och Buster som är Krusberths väldigt rynkiga hund, så kom Krusberth ut på gården och började gorma.
– Vad är det Krusse? utropade Sickan förvånat.
– Jag heter inte Krusse… började Krusberth, men Pepp avbröt honom.
– Han heter inte Krusse! härmade hon.
– Precis, och förresten så körde du på min blomkruka..
Krusberth hann inte avsluta meningen då Pepp återigen fortsatte.
– Precis!
– Och dessutom..
– Så är du blå!
Krusberth vände sig irriterat till Pepp.
– Kan jag få..
– Prata klart? Visst! svarade Pepp och såg glad ut medan de andra var ganska sura.
– Du vet att jag älskar mina krukor! gapade Krusberth och blev röd i ansiktet.
– Ni är ju så otroligt fåniga och imbecilla, suckade Sickan lågt och smet in i huset.
– Vad betyder imbecilla? frågade Pepp Krusberth samtidigt som Krusberth frågade Pepp samma sak.

Sedan gick de in och Buster slickade ner Sickans strumpor när han kollade på TV. Sickan blev i vanlig ordning väldigt sur och allt var ungefär som vanligt.
– Vet du vad? frågade Pepp entusiastiskt och vände sig till Krusberth.
– Nej? svarade Sickan medan han hade ögonen på fotbollsmatchen.
– Jag frågade inte dig!
– Nähä.
– Vet du vad? frågade Pepp igen.
– Vad då? undrade Sickan.
– Krusberth, vet du vad? frågade båda ungdomarna på samma gång,
– En gång för alla: Nej! Vad är det? svarade gubben.
– Det är fotboll på TV!
– Sickan körde på min maskros!
De gapade i kör.
– Körde han på din maskros? frågade Krusberth förvånat och blev helt till sig.
– Ja, elakt va?!
Pepp grät på låtsas bara för att det var kul.
– Kom Pepp, så ska jag visa dig något! gapade Krusberth i hennes öra. Det skulle vara en viskning fast den blev lite högre än han förväntat sig.
– Får inte jag vara med? utropade Sickan och hoppade jämfota efter dem till köket.
– Maskrosor är också blommor! sa Krusberth och visade en sprucken blomkruka (som han hade satt silvertejp på för att laga den) med en ensam, böjd maskros i.
– Vad fint! berömde Pepp.
– Vad fult! kritiserade Sickan.

Sedan åt de middag som var lasagne.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s